Ät inte snö, då får du mask i magen. Bada inte direkt efter maten för då får du kramp. Det finns en massa liknande påståenden som föräldrar säger till sina barn och som föräldrarna i sin tur fick höra när de var små. Är dessa påståenden sanning eller myter? Det försöker nu alltombarn.se reda ut.

De flesta av dessa påståenden verkar vara myter, men jag saknar några som jag fick höra när jag var liten...

Svälj inte tuggummit för det kan linda sig runt hjärtat... Och suga på håret fick man heller inte göra eftersom samma sak kunde hända då.

Du blir svart om tungan om du svär... Likadant om du ljuger. Jäklar vad ofta jag speglade mig och kollade efter om tungan hade svartnat.

Men en sak som mina föräldrar sa var faktiskt sant. Om du slickar på metall när det är kallt ute så kan tungan fastna. Det är ju faktiskt sant, jag vet, och det var ingen trevlig upplevelse.  

Hemma är det alltid ett himla bråk om energiåtgången. Dottern duschar fem gånger om dagen känns det som. Yngste sonen stannar i duschen en timme varje gång. Sen ska min man helst ha 24 grader inomhus så det går åt en massa energi. Men nu har vi hittat den bästa lösningen. Vi har börjat elda med pellets. En pelletspanna och en stor ackumulatortank och sen har vi halverat energikonstnaden. Jag verkligen älskar pellets, dessa heta små rackare.

Dags för yngste sonen att ta körkort. Nu börjar det igen med övningskörning och att vara livrädd varje biltur. Men med tredje barnet har man väl blivit lite van iallafall. Frågan är om han ska köra upp som privatist eller om man ska anmäla honom till körkortsutbildning via en trafikskola. Det känns enklare och tryggare att låta en trafikskola ta hela biten, men sååå dyrt det blir. Det känns inte rimligt att betala dessa enorma summor för ett körkort. Jag har läst att snittpriset på ett körkort är ca 15 000 kr i Sverige. Men det skiljer en hel del från stad till stad hur mycket lektionerna kostar.

Mycket ska man höra innan öronen trillar av... Läste på Alltombarn.se om att göra egna fiskpinnar. EGNA FISKPINNAR???? Nu har väl Sveriges föräldrar helt mist både vett och sans. Fiskpinnar köpte man när barnen var små för att man nån gång emellanåt hade bråttom. Vad är vitsen med att göra egna fiskpinnar? Vill man ha fisk så finns det fiskdiskar och fiskbilar utanför var och varannan matvaruaffär. Eller varför inte köpa djupfryst fisk. Sen kan man laga alla möjliga kulinariska fiskrätter: allt från fisksoppa till grillad lax eller tonfisk. Varför kommer man då på att göra egna fiskpinnar... Tror småbarnsföräldrar att det är något magiskt med fiskpinnar som gör att barnen hellre äter det än kokt torsk? Nope, det handlar om vana. Är ungarna vana vid att få fiskpinnar så tror de att det är så fisk ska vara. Hade de fått torsk, lax och strömming från början så hade det funkat utmärkt.

Jag blir så himla trött på alla debatter om barn och mat... Vad tror dagens föräldrar? Tror de att våra mammor (och mycket sällan pappor) försökte härma färdiga maträtter från frysdisken. När jag var liten fick jag kåldolmar, kalops, kokt torsk och stekt höna. I skolmatsalen fick vi dessutom fiskbullar, pölsa och stekt makrill. Och nästan alltid kokt potatis, sällan pasta eller ris. Och tog jag skada? Nope! Man åt den mat man blev serverad och passade det inte så fick man vara utan. BASTA!

 

Läste på Metro om nya trenden i USA, bikinivaxning för barn. ”Rädda era barn från ett livslångt vaxande. ’Jungfruhår’ kan vaxas bort så effektivt att hårväxten helt upphör”, skriver en skönhetssalong i New York på sin hemsida.

Vad är detta? Är dom inte kloka? Dessutom: vad händer när trenden vänder och det blir lurvigt som på 70-talet igen? Vad gör dessa stackars tjejer då? Transplanterar dit hår från huvet istället eller?

Jag tror världen blivit galen...

Jag har läst om att  det börjar bli inne bland yngre att skaffa husvagn. Hur i hela friden kan detta vara möjligt. Enligt Dagens Industri (DiEgo) så är det 70-talisterna som nu fått familjer som vill att deras barn ska få uppleva husvagnssemester, precis som de gjorde när de var barn. Jag upplevde husvagnssemestrar med familjen under en mängd år och just därför vill jag att mina barn INTE ska behöva uppleva detta också.

Vi var fyra personer: mamma, pappa, tonårssyster och så lilla jag som packade in oss i bilen och åkte i väg med vår husvagn i FYRA veckor. Vi åkte på lördagen när semestern började och kom förhoppningsvis hem två dagar innan pappa började jobba igen. Jag hatade husvagnen och att vara ihopträngd med en gnällig mamma, en utarbetad pappa och en överjävlig storasyster. Pappa bara körde och körde. Behövde man kissa fick man nästan göra det i farten. Nää, aldrig mera husvagn, vad än trenden säger...

Jag har precis läst boken Familjens projektledare säger upp sig, av Gunilla Bergensten. Intressant läsning. I en intervju i DN säger Gunilla: De flesta jag talat med säger: "Det känns precis som om du har varit hemma hos mig och tittat." Och precis så känns det, som om hon suttit bakom en dörr och lyssnat. Kanske inte nu längre, men om man går tillbaks 10 år i tiden när mina barn var yngre. 

Nu är jag ju inte småbarnsmamma längre, men visst känner man igen sig. När barnen var mindre var det jag som höll reda på allt. Träning, utvecklingssamtal, föräldramöten, barnkalas, presenter och så vidare i all oändlighet. Numera är det inte så mycket sådant att hålla reda på och ansvaret för hemmet är mer lika fördelat. Men vissa saker verkar alltid vara kvinnans lott att hålla reda på. Är det nåt i vårt hus som är försvunnet, så är det mig man frågar. Även om det inte är mina grejer, utan mannens eller sonens saker som är försvunna, så är det ändå jag som alltid hittar dem. Varför är män så hopplösa på att leta? Att förstå att man måste lyfta på saker för att kunna se det som ligger under verkar helt obegripligt för vissa män.

 

Läste på alltombarn.se om 41-åriga Michelle Duggar som snart ska bli mamma för 18:e gången. På mindre än 20 år har hon fött 17 barn. Två tvillingpar har det blivit, resten har kommit en och en. Hur i hela friden har människan burit sej åt för att lyckas bli gravid så många gånger? Hur orkar man föda och uppfostra så många barn? Blir onekligen lite nyfiken... Hur bor familjen, de måste ha ett rejält stort hus för att kunna få plats. Och jag undrar hur många badrum de har? Risken är stor för köbildning, kan man ana. Och hur har man råd? Tänk vad mycket mat det går åt. Och vilken stor bil man måste ha för att köra hem all mat. Sen krävs det massor av andra saker också. Kläder, skor, toa-papper och annat. Och tvätten, hur hinner man med den. Om de byter lakan varannan vecka så blir det 40 lakan i månaden att tvätta. Hur fort blir tvättmaskinen utsliten då?

Jag blir trött bara av att tänka på det. Tack och lov att det finns p-piller!!!